10 saker att tänka på innan du bestämmer dig för att bli familjehem

Att öppna sin dörr och sitt hjärta för ett barn som behöver trygghet är en av de mest betydelsefulla insatser man kan göra. Behovet av familjehem i Sverige är stort, och socialtjänsten söker ständigt efter stabila vuxna som kan göra skillnad.

Men att bli familjehem är inte bara ett beslut man tar över en natt. Det är ett livsstilsval som påverkar hela din tillvaro. För att hjälpa dig i processen har vi sammanställt tio viktiga punkter att reflektera över innan du anmäler ditt intresse.

1. Har du rätt motivation och förväntningar?

Det första steget är att rannsaka varför du vill bli familjehem. Är det en önskan om att hjälpa ett utsatt barn, eller handlar det om att fylla ett eget tomrum? Den mest hållbara motivationen är en vilja att göra skillnad för någon annan, kombinerat med en realistisk syn på uppdraget. Det handlar inte om att "rädda" ett barn, utan om att erbjuda en stabil vardag, tålamod och värme över tid.

2. Hela familjen måste vara med på tåget

Ett familjehemsuppdrag involverar alla i hushållet. Om du har en partner måste ni vara helt överens. Har ni egna biologiska barn? Deras åsikter och behov är centrala. Att få ett "syskon" som kanske kräver mycket uppmärksamhet kan väcka både svartsjuka och oro. Prata igenom detta noga hemma. Socialtjänsten lägger stor vikt vid hur en placering skulle påverka de barn som redan finns i familjen.

3. Klarar du av en ingående utredning?

Innan du kan ta emot ett barn genomgår du en omfattande familjehemsutredning. Socialtjänsten (eller den organisation ni samarbetar med) kommer att göra hembesök, djupintervjuer och ta registerutdrag från bland annat polisen, Kronofogden och socialregistret. Detta görs för barnets trygghet. Var beredd på att svara på personliga frågor om din barndom, dina relationer och hur du hanterar kriser. Ärlighet varar längst här.

4. Samarbete med de biologiska föräldrarna

Många tror att man "får" ett barn, men i de flesta fall är målet med en placering att barnet så småningom ska kunna återförenas med sina biologiska föräldrar, om det är möjligt och säkert. Som familjehem förväntas du ofta stötta barnets umgänge med sitt biologiska nätverk. Detta kan vara emotionellt utmanande, men en god relation mellan familjehemmet och de biologiska föräldrarna är ofta avgörande för barnets välmående. Kan du hantera den balansen professionellt?

5. Tiden och flexibiliteten som krävs

Ett placerat barn har ofta med sig ett bagage som kräver extra tid. Det kan handla om möten med socialtjänsten, BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin), skolan och umgänge med biologiska föräldrar. Har du eller din partner möjlighet att gå ner i arbetstid under en period om det behövs? Att bli familjehem är sällan kompatibelt med en stressig karriär där man aldrig kan vara hemma dagtid. Flexibilitet är nyckelordet.

6. Att hantera trauma och utmanande beteenden

Barn som placeras i familjehem har ofta varit med om svåra saker. Det kan handla om omsorgsbrist, missbruk i hemmiljön eller våld. Detta kan ta sig uttryck i utåtagerande beteende, slutenhet eller svårigheter i skolan. Det krävs att du kan se bakom beteendet och förstå att det ofta är ett uttryck för smärta eller rädsla. Har du tålamodet att stå kvar när det blåser?

7. Skillnaden mellan arvode och omkostnadsersättning

Ekonomin är en praktisk fråga som är viktig att förstå. Ersättningen för familjehem är uppdelad i två delar:

• Omkostnadsersättning: Ska täcka barnets faktiska kostnader (mat, kläder, fritidsaktiviteter etc.). Denna del är skattefri upp till en viss nivå.

• Arvode: Ersättning för det arbete ni utför. Detta är skattepliktig inkomst och grundar sig på uppdragets tyngd. Att bli familjehem är ingen väg till rikedom, men ni ska inte heller gå back ekonomiskt. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ger ut riktlinjer som de flesta kommuner följer.

8. Du är en del av ett team – inte ensam

Som uppdragstagare ingår du i ett team kring barnet. Du har en egen familjehemssekreterare vars jobb är att stötta dig. Det är viktigt att du vågar be om hjälp och handledning när det känns tungt. Att tro att man ska klara allt själv är en vanlig fälla. Är du bra på att ta emot vägledning och samarbeta med myndigheter?

9. Att kunna släppa taget

Detta är kanske den svåraste punkten. Eftersom målet enligt lag (Socialtjänstlagen) oftast är återförening, kan dagen komma då barnet ska flytta hem igen. Att ha älskat och knutit an till ett barn för att sedan släppa taget kräver en enorm styrka. Sorgen kan vara stor, men vetskapen om att du gett barnet en trygg grund att stå på för resten av livet är ovärderlig.

10. Ett rum ledigt – både fysiskt och mentalt

Rent praktiskt krävs det oftast att barnet får ett eget rum. Men ännu viktigare är det mentala utrymmet. Finns det plats i ditt liv för läxläsning, tröst vid mardrömmar, extra tvätt och oändliga diskussioner om skärmtid? Att bli familjehem innebär att vardagen förändras, men det innebär också att den berikas med nya perspektiv och relationer.

Är du redo att ta nästa steg?

Att bli familjehem är en resa som börjar med en tanke. Om du känner att punkterna ovan stämmer in på dig och din familj, tveka inte att höra av dig. Det finns många barn som väntar på någon precis som du.